Ja, så är det faktiskt. Fast i mitt fall så är det inget konstigt, jag har haft så oregelbundna perioder sedan vi fick våran lilla så det är egentligen inget att grubbla över. Men ändå så tänds det två tankar. En som är världens lyckligaste tanke och en tanke som blir livrädd. Låter kanske konstigt men...
Min underbara lilla lillasyster och hennes sambo vill också ha barn, de har försökt ett bra tag nu men inget händer. Han har barn sedan innan och bara för det tror hon att det är fel på henne eftersom det inte tar sig. Varje månad kommer den där dagen som man inte vill ska komma när man försöker få barn. Då kommer alltid något meddelande på mobilen och jag märker direkt hur ledsen hon är... Att hon bor massa timmar härifrån gör ju inte saken bättre. Vill ju krama om min lillstrumpan då och bara trösta henne. Det är detta som skrämmer mig. Hon tycker att alla runtomkring henne bara hinner säga att de planerar barn och så är de gravida. Vet inte hur hon skulle ta det om jag skulle säga att jag va gravid igen. Självklart skulle hon bli glad. Men tanken skulle nog ändå komma hos henne...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar